Hemlängtan...
Nu drabbades jag av en hemlängtan till lilla ytterby och alla mina vänner och min familj och mitt gamla liv med Lulltott. Man kan faktiskt kalla det för det gamla livet och detta i Malmö för det nya för det är helt olika. Saknar att vi hade gemensamma vänner som vi kunde spontanringa till och träffas på helgerna och hitta på något tillsammans. Våra filmkvällar och även våra utekvällar på sticky och allt det där. Bara det att ha en bästa kompis drygt 200 m ifrån där man bor ar en slags trygghet. För att inte tala om min söta katt som fortfarande bor hemma hos mor och far.
Här finns inte samma trygghet, för kompisarna man har här är mer för skolans skull än så länge och jag och Lulltott har inga gemensamma vänner än så länge så när vi väl träffas så är det alltid någon som känner sig utanför.
Måste dock säga att det betyder otroligt mycket att Ika har flyttat ner hit, my long lost best friend kan man kalla henne. Känns verkligen helt underbart att helt plötsligt se henne på gäddan eller ta en fika med henne på storgatan. Men jag trivs verkligen här i Malmö, det är inte det men jag önskar ibland att allt var som det brukade vara för ett par år sedan med middagar med familjen och myskvällar hemma i en villa istället för lägenhet.
Hmm...jag tror att Ben&Jerry kommer att komma väl till användning ikväll.
förstår din känsla. tur att du inte bor där nere ensam iaf, då hade det nog känts väldigt ensamt. tur att ika finns :) snart är det ju jul också, då får du träffa alla så mkt att du kommer vilja åka hem och bara vara ensam en stund. sen om några månader (när det blir varmt o ljust) så kommer allt kännas jätte lätt. /elina
